"Särskilt evangelisten Johannes anger tidpunkten och timmarna, så att man kan räkna ut att Jesus led hela natten (från torsdagen) och hela dagen (fredagen). Han säger också klart att Jesus led på judarnas påskdag: 'Det var förberedelsedagen i påskveckan, omkring sjätte timmen.' (vers 14) Det betyder lidande i aderton timmar eller mer. Han hängde tre timmar på korset, stod tre timmar inför domstolen, sju timmar, det vill säga hela natten, förhördes, bespottades och hånades han i Kaifas hus. Två timmar brottades han med döden i trädgården, och under ungefär två timmar fördes han gripen och bunden från trädgården, först till Hannas och sedan till översteprästen Kaifas — förutom det han led vid sista måltiden då han 'skakades han i sin ande' (Johannes 13:21).
Så firade vår käre Herre Jesus Kristus judarnas påskdag fullständigt och rätt. Han lyssnade till Guds ord på påskdagen, höll sig i stillhet, och lät lidandet drabba sig i lydnad för sin himmelske Far. Den heliga Skrift förkunnade att han skulle lida och dö, som sankt Petrus säger: 'vilken tid Kristi Ande i dem syftade på när han förutsade Kristi lidanden' (1 Petri brev 1:11). Det ordet och den predikan lyssnade Kristus till på påskdagen. Under aderton timmar, eller till och med tjugofyra timmar, inför översteprästens råd och judarnas domstol var han med sina öron tvungen att höra inte bara ropen och skriken 'korsfäst honom, bort med honom, korsfäst honom!' — utan han hörde också i sitt hjärta den heliga Skrifts vittnesbörd att han skulle lida och dö. Hela natten och hela dagen tänkte han på hur han skulle uppfylla profeternas vittnesbörd om sig. Jag tror därför att lidandet under natten var mycket svårare än lidandet under dagen.
Det är därför evangelisterna överallt i berättelsen om Kristi lidande skriver så: 'Det skedde för att profeternas skrifter skulle uppfyllas.' Allt som Kristus led skedde på grund av Skriften. Därför skriver inte evangelisterna bara vad som skedde med Kristus, utan de upprepar också hela tiden orden 'Skriften skulle nämligen uppfyllas.' (vers 24) Som om de ville säga till oss: Fråga profeterna! De kommer att tala om för er varför Kristus led.
Hans lidande, plågor och kors är stort och tungt — men stor är också hans kärlek, eld och värme, ja, den största nåd mot oss, att den gode Herren och Frälsaren har uppfyllt Den heliga Skrift för vår skull med sitt lidande och sin död.
Det står i 1 Mosebok 3:15 'Jag ska sätta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din avkomma och hennes avkomma. Han ska krossa ditt huvud och du ska hugga honom i hälen.' De här orden måste Kristus ha hört under sitt lidande, de ljöd i hans hjärta och predikade för honom. Nu var stunden inne för honom när han skulle krossa ormens huvud, inte ormen som slingrar sig i gräset och äter grodor, utan den gamla Ormen, Djävulen. Han skulle göra det inte med ... svärd eller bössa, utan med sin kropp och sitt liv, när han låter Djävulen kasta sig över honom och tömma allt sitt raseri och sin vrede över honom. På det sätter krossar och maler han sönder Djävulen, för att vi ska frid och ro undan honom.
När huvudet på Ormen är söndertrampat och krossat då är det slut med den, det är god natt. När nu Kristus har söndertrampat huvudet på den gamla Ormen, Djävulen, så har Djävulen förlorat sin kraft och makt. Visserligen förblir Djävulen en djävul bland oss, och världen förblir värld. Men ändå är Djävulens huvud sönderslaget, och Kristus har förstört hans rike med döden, synden och helvetet, och tagit hans makt av honom.
Jag menar att Kristus såg på det här ordet då han led, och sade: Det här är stunden då jag ska krossa Ormens huvud och han ska hugga mig i hälen. Det ska jag och det vill jag lida. I dag är min Påskdag och rätta fest. Det var obeskrivligt stor smärta, lidande, ångest och nöd. Det var en hård predikan som Kristus hörde hela natten och hela dagen med Skriftens vittnesbörd om hans lidande. Sådant uthärdade han på judarnas påskdag, och och på det sättet firade han påskdagen rätt, och förstörde Djävulens rike genom sitt lidande, så att han nu har makt över Djävulen. Han behöver bara säga ett ord så försvinner Djävulen med sitt rike med död, synd och helvete. Och den som tror på honom får vara säker på att synd, död, djävul och helvete inte ska skada honom."
Bibelställen:
Johannes 13:21
1 Petri brev 1:11
1 Mosebok 3:15
Psaltaren 16
Psaltaren 22
Psaltaren 69:22
Jesaja 53
Översättning utifrån Luthers Huspostilla (1962), och Luthers sämtliche Schriften (1910/1987), XIIIb, 1860f.
Hela predikan i Huspostillan (1962) på www.logosmappen.net .